I synnerhet under pandemin har behovet av psykologiska tjänster ökat. Till följd av det här blir köerna allt längre och det är svårt att få den hjälp man behöver i god tid. Dessutom är processen att söka psykologisk hjälp lång. Patientens mående blir först evaluerat av en hälsovårdare och därefter kan man få en remiss till en expert.
Alla får inte heller den hjälp som behövs i stunden. Julia Carlsson, studerande på Jyväskylä universitet, säger att hon sökte hjälp för sin psykiska hälsa men att hon aldrig fick en tid hos en psykolog.
– Köerna till psykologerna är ju långa. Studentvården erbjöd istället en sjuk- eller hälsovårdare som jag kunde tala med, säger Carlsson.
Hon tycker ändå att studentvården försöker sitt bästa med att hjälpa en när man ringer dem. Skolan erbjuder också olika stödpersoner som man kan gå och prata med då det behövs.
Verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland Pia Sundell uttrycker sin oro över att bristen på psykologiska tjänster leder till ett ökat psykiskt illamående.
– Det som ändå tröstar är att vi har möjlighet att hjälpa till om vi vill, men det kräver insatser, säger Sundell.
Enligt Sundell erbjuder också tredje sektorn och olika föreningar terapeutiska tjänster.
– De ersätter inte terapi men de erbjuder ett stöd för dem som behöver. Problemet är bara att unga ibland har svårt att hitta de här resurserna.
Sundell lyfter också fram den rådande pandemins effekter på människors psykiska hälsa och säger att illamåendet inte kommer att försvinna genast då läget återgår till det normala igen.
– Vi glömmer att de följder som exempelvis pandemin har åstadkommit i den mentala hälsan är något vi måste leva med de kommande tio åren. Det är onaturligt för unga att inte få komma samman och det lämnar spår i den psykiska hälsan.