Enligt Amnesty Internationals rapport utsätts kvinnor i Finland för näst mest fysiskt och sexuellt våld av alla länder i EU. Var tredje finländsk kvinna utsätts någon gång för våld av en nuvarande eller tidigare partner och var fjärde kvinna utsätts för sexuella trakasserier årligen. Vad gör finländska beslutsfattare för att minska våldet mot kvinnor i Finland, tar de sitt ansvar?
Riksdagsledamot Peter Östman (KD) känner till problemet och anser att det är ett ämne som man bör prata mer om och jobba på.
– Jag är medveten om problemet både på riksplan och på kommunalt plan, säger Östman. Vi har varit med på en lagmotion om att man bör göra mer för att förebygga den här problematiken.
Han säger också att det är svårt att säga om våldet har ökat eller om det är ett dolt problem som har kommit fram mer på sistone.
– Det är ett problem och det är kanske ett ännu större problem än vad allmänheten föreställer sig. Vi vet från statistik som vi har att tillgå att det förekommer fortsättningsvis i alltför stor utsträckning, säger Östman.
Amnesty anser också att för lite resurser sätts på att bekämpa våldet mot kvinnor. Borde man sätta mera resurser på att bekämpa våldet?
– Våldsfallen kommer fram oftast via familjerådgivningsterapeuterna och där finns det helt klart för lite resurser. Så om man tänker via den kommunala vägen så är det ju att sätta mera resurser på familjerådgivningen, säger Östman. Han påminner också om att förutom kommunala och statliga sektorerna finns också tredje sektorn.
– Tredje sektorn jobbar en hel del med dessa problem och det är bra, men där borde också kommunerna stöda lite bättre.
Informationsbrist
Östman nämner också att kommuner bör förbättra sin information. Till exempel om vart man ska vända sig om man blivit utsatt för fysiskt eller sexuellt våld. Amnesty anser att skyddshem och kriscenter ofta kan vara belägna långt borta för många, och det kan bidra till att kvinnor inte söker hjälp.
– Informationen om möjligheterna borde förbättras också på regional nivå, säger Östman.
Han håller med om att avstånden kan vara för långa, speciellt i större städer.
Björn Månsson, SFP:s fullmäktigeordförande i Helsingfors, anser att information om problemet ska kunna hjälpa med att bekämpa våldet. Han nämner också att man ska ta kvinnor som har varit med om våld på allvar.
– För det första ska man lyssna på de som har erfarenhet, så med andra ord är det bäst att kvinnor som har blivit utsatta för våld berättar om vad det handlar om och hur man på bästa sätt kan förhindra det, säger Månsson.
Månsson säger att det man borde se över är hur man går vidare efter att man utsatts för fysiskt och sexuellt våld. Både som utomstående och myndighet har man skyldighet att anmäla om man misstänker brott.
– Om någon utifrån märker att allting inte står rätt till bakom en låst dörr, om man hör kvinnors skrik eller rop på hjälp så måste man ingripa. Det är ens plikt att göra det, man får inte ta hänsyn till något integritetsskydd utan det ska anmälas, säger han. Det här måste kommunen informera sina invånare bättre om.
Han betonar än en gång vikten av information.
– Information om problemet och om hur det kan förebyggas och vilka rättigheter och skyldigheter man har som medborgare eller myndighet att ingripa.
Politiskt grumligt för vården
Månsson håller med Amnestys rapport om att beslutsfattare har för lite kunskap om ämnet.
– Det tas inte upp tillräckligt, man borde absolut diskutera det här mera. Det måste kunna vara så att man öppet diskuterar problemet, säger Månsson.
Han kommenterar också hur social- och hälsovårdsreformen inverkar på vården av kvinnor som utsatts för fysisk och sexuellt våld.
– Det här är ett tragiskt men ypperligt exempel på att socialvården borde skötas i kommunerna.
När vården flyttas till landskapen är det osäkert hur mycket plats utsatta kvinnor kommer få.
– Vem ska överblicka det här och vem ska sköta det här?
Veronica Kalhori (SDP) ställer upp i kommunalvalet och säger att bekämpning av våld mot kvinnor är något hon jobbar för och tänker jobba väldigt mycket för.
– Jag har försökt skriva om det och tala mycket om det med mina kollegor och myndigheter, på det sättet försöker jag lyfta fram problemet, säger Kalhori.
Hon säger att våld mot kvinnor är en fråga som intresserar SDP och som finns på partiets agenda. Också Hildur Boldt (SDP) har kommenterat problemet och håller med om att det är något SDP jobbar för.
– Det är ett problem man inte kan blunda för, säger Boldt.
Resurserna minskar när de borde öka
Kalhori tycker det är ytterst viktigt att man sätter så mycket resurser som möjligt på att förebygga våldet mot kvinnor. Skyddshem för utsatta kvinnor minskar, när de egentligen borde öka.
– Flera hundra kvinnor behöver hjälp men det finns plats för alldeles för få. Om inte kvinnor får hjälp av staten så vart ska de ta vägen? Någonting måste göras, säger Kalhori. Det finns de som anser att pengarna borde sättas på något annat och att man måste prioritera. Men det finns ju förstås också de som verkligen vill göra något åt saken.
Inför kommunalvalet hoppas Kalhori att ämnet ska tas upp på allvar.
– Jag kommer själv jobba väldigt mycket för det här, det är något som ligger mig väldigt nära om hjärtat. Det är viktigt att kvinnor får hjälp och att det finns någon som finns där för dem och lyssnar och diskuterar.