Från och med 2018 blir tingsrätterna i Finland färre. Från dagens 27 minskar de till 20, efter ett förslag lett av justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf). Västra Nylands tingsrätt som förut varit i Ekenäs kommer slås ihop med Esbo. Detta betyder att tingsrätten i både Raseborg och Lojo kommer upphöra, men kvar i Raseborg blir en sammanträdesplats.
Förslaget har inte tagits bra emot hos de svenskspråkiga invånarna, det var inte länge sen Borgå bb och Vasa sjukhus stod i rubrikerna. I december stängde Borgå bb sina dörrar för sista gången. Både personal och medborgarna kämpade för att få bb att stanna kvar med kampanjer och demonstrationer. Stängningen av bb väckte hård debatt om att den tvåspråkiga servicen kommer rubbas av detta.
Förlust för Borgå
Under hösten 2014 startade man en motkampanj mot att Borgå bb skulle stängas. Mikaela Nylander (SFP) stod i den främsta raden och kämpade ända in i det bittra slutet. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt skulle ansöka om undantagstillstånd från social- och hälsovårdsministeriet för att hålla kvar bb. Till slut var det dags för avdelningen att stänga sina dörrar eftersom de inte nådde upp till gränsen på tusen förlossningar i året.
– Det var en stor förlust för oss. Det gav motstridiga signaler eftersom det här är en region som växer hela tiden, mår bra och där det föds barn och där det behövs en förlossningsavdelning.
Nu får de som förut fött i Borgå ta sig till Kotka eller Helsingfors. Det är inte bara vägen och köerna som blir längre, Nylander påpekar om att flera mammor kan känna sig otrygga i en miljö där man inte i praktiken kan försäkra en god svenskspråkig service.
– Jag är alldeles säker på att det här innebär en språklig försämring. Man har talat om att man ska starta en svensk avdelning, men det tror jag inte alls på. Något sådant har vi inte sätt hittills heller.
Ytterligare en spik i kistan
Stängningen av tingsrätten i Raseborg roar inte stadsdirektören Tom Simola. Han påpekar att stängningen av Ekenäs tingsrätt är en till spik i kistan för den svenskspråkiga servicen.
– Det är väldigt beklagligt. Jag har sett det här förut. När personalen byts ut faller den svenska språkkunskapen av på vägen.
En sammanträdesplats kommer att stå kvar i Raseborg vilket innebär att ifall en domare vill åka från Esbo till Raseborg för att ta itu med ett fall kan rättegången ta plats där. Simola påpekar att man i så fall borde spinna vidare på ett system där man kan hantera flera mål under samma dag i Raseborg.
– Hur många domare kommer egentligen orka köra till Raseborg för att behandla ett mål?
Simola påpekar att det inte finns några andra själ att stänga tingsrätten än för att spara in pengar. Skattemyndigheter, folkpensionsanstalter, poliser och andra statliga tjänster har man dragit ihop till större distrikt.
– Tyvärr är det här en del av den stora statliga trenden som började ren på 90-talet i vårt land. Man har plockat bort servicen från många, många ställen vilket påverkar kvaliteten på servicen.
Nylander anser att stängningen av tingsrätterna orsakar ännu mer problem för svenskan.
– Det handlar inte bara om att man måste ha en domare som kan svenska då hen handlar ditt fall. Det betyder också att man ska kunna få service på svenska då man ringer kansliet eller tingsrättens telefonväxel. Det handlar om helheten.
Debatt angående social- och hälsovårdsreformen
Den nya social- och hälsovårdsreformen väcker debatt hos politiker och invånare. Timo Keistinen, medicinsk rådgivare vid social- och hälsovårdsministeriet, menar att den nya reformen inte kommer påverka den tvåspråkiga servicen, inte i alla fall på ett negativt sätt.
– Att olika distrikt slås ihop betyder att man har en större möjlighet att bjuda en omfattande språklig service. På båda språken.
Nylander är dock väldigt kritisk över detta. Hon påpekar att man flera gånger förut försökt trygga svenskan, men med dåliga resultat. Vid Helsingfors tingsrätt fungerar en svensk avdelning som inte heller haft en stor framgång. Ifall man vill få sitt rättsfall handlat på svenska vet man att man får vänta minst ett halvt år mer än ifall man skulle handla fallet på finska.
– Det ska finnas en valfrihet för oss också. Ska det faktiskt vara så att vi svenskspråkiga får nöja sig med en producent och om man vill ha något annat får vi godkänna att de går på finska? ifrågasätter Nylander.
Medvetenhet kan rädda svenskan
Men varför stänga sjukhus och vårdcentraler i genuint tvåspråkiga orter där man har en naturlig rekryteringsbas av tvåspråkiga personer? Ifall man inte har en väldigt stor språklig medvetenhet då man bygger upp landskapen kommer det inte att fungera i praktiken.
Både Nylander och Simola kämpar för att hålla den svenska servicen i liv. Båda vill trygga att man får en lika god service och att man har samma rätt till service även på svenska; och då gäller det att politikerna prioriterar språkfrågan.
– Det betyder inte extra lyx, det betyder att man tryggar exakt samma service för oss som för de finskspråkiga, kommenterar Nylander.
Nylander vill skicka en hälsning till regeringen.
– Se till att de fungerar i praktiken. Nu har man god tur ifall man får tag på någon som kan tala svenska då man ringer 112.