För över tio år sedan var jag i Tölö sporthall och såg HAC:s (Helsinki Athletics Cheerleaders) julshow. Jag tänkte då hur kul det vore om de skulle lyfta upp mig i luften. Jag frågade min kompis som var aktiv i HAC då, om det vore möjligt, men hennes svar var ett direkt nej; ”Du är för stor”.
Tio år senare befinner jag mig i Böle idrottshall för att filma HAC Elite som tränar för en kommande EM-tävling i juli. Redan uppvärmningen består av backflips, höga lyft och perfekta hjulningar. Första tanken som slår mig är: ”Hur kan en människa göra sånt där?” Alla vet exakt var de ska befinna sig i en koreografi. Vem som ska högst upp i pyramiden, vem som lyfter och vem som lyfter ett knä för en att landa på.
Ordet som poppar upp i mitt huvud är tillit. Alla i laget ska verkligen lita på varandra och vara vaksamma om vad som pågår för att undvika olyckor. Efter att vi har följt med träningen i två timmar berättar tränaren att det är min tur. Jag hade bett laget att lära mig hjula, men hade ingen aning om att de tänkte lyfta upp en 93 kilo tung man högst upp på pyramiden. Efter en träningsrunda på mattan känner jag hur pulsen ökar, hela laget samlas runt om mig. De lyfter upp mig på sina axlar och ber mig att sätta mina fötter en i taget på låren till de två tjejer som också är i luften. Nu gäller det bara att lyssna på instruktioner och lita på dem. Jag släpper taget och håller direkt på att tappa balansen. Min reflex är att ta fast i de närmaste axlarna, men hör laget säga ”sträck på bena!”. Genast när jag gör det hittar jag balansen och står högst upp i salen och känner mig som en del av gänget.
Nere på marken ler jag stort och frågar tränaren om de kan lära mig att hjula? Hennes svar blir att jag får delta i akrobatikövningar. Det var länge sedan jag har kört kullerbytta framåt och bakåt, men det går som det går. De tjejer som är i samma grupp som jag tipsar om hur man ska göra och hejar på. Efter fyra varv av olika akrobatiska övningar känns det i kroppen, men jag vill ändå visa min egen ”move” så jag lägger mig ner på mattan och lyfter höften som en larv. Jag hör skratt i bakgrunden och när jag stiger upp ser jag hela laget utföra min ”move”. Det svarar på min fråga, att det finns en oerhört bra samhörighet och tillit i laget. Den här sporten är tuff och kräver mycket träning. Stor respekt till alla som håller på med cheerleading!
Text: Niklas von Lüders