Kommunalvalet närmar sig med stormsteg. Snart kan finländarna hitta en kandidat snabbt och enkelt genom att svara på frågorna i valkompassen. Valtestet består av 30 till 40 frågor som tangerar olika ämnen inom politiken.
I år samarbetar Yle med KSF Media, Uusi Suomi, Suomen Kuvalehti och Maaseudun Tulevaisuus. De har en gemensam valkompass inför kommunalvalet i april. Anders Karlsson på Yle har varit med och arbetat med valkompassen.
– Vi ställer frågor som är relevanta för kommunalpolitiken. Det är en kombination av att ställa frågor om kommunfullmäktige och att fråga vad de konkret sysslar med. Men vi vill också ge en allmän bild av kandidaternas värderingar. Vår tanke är att människor ska få en ärlig och uppriktig bild av vad kandidaterna tycker om olika saker.
Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat, som tillhör samma koncern, kommer att ha en gemensam valkompass. En av de som varit med och formulerat frågorna är Esa Mäkinen på Helsingin Sanomat.
– Vi har försökt leta fram frågor som delar både väljarnas och kandidaternas åsikter.
Valkompassernas frågor har ibland kritiserats för att vara dåligt formulerade. Esa Mäkinen tror ändå inte att det är ett desto större problem.
– Det mest troliga i det här fallet är att kandidater och väljare som förstår frågor på samma sätt blir ihopkopplade. De blir en ”match”, säger Mäkinen.
Politikerna är just nu i full färd med att svara på frågorna i valtestesterna. Karin Palmén (SFP) ställer upp i kommunalvalet i Helsingfors och tycker att valtesternas frågor varit konstigt formulerade och att det har funnits frågor som inte tangerar kommunalpolitiken.
– Det finns en hel del värdeladdade frågor både i Yles och i Helsingin Sanomats valkompass. Det kändes som om man sökte efter att placera in kandidaterna på en karta med hjälp av svartvita frågor, säger hon.
– Bra frågor är kort och gott sådana som är förståeliga och går att svara på, säger Christian Starck som är universitetslärare i forskningsmetodik på Svenska social- och kommunalhögskolan.
En av de viktigaste egenskaperna hos ett frågeformulär är att det är kort. Om formulären blir för långa orkar människor inte svara. Det är också viktigt att frågorna kommer i en naturlig ordning och att man inte ställer ledande frågor.
– Ett lyckat frågeformulär är ett formulär där personen som besvarat frågorna känner att hen har dragit nytta av det, sammanfattar Starck.
Palmén undrar hur någon ska kunna hitta rätt kandidat då frågorna i valtesterna är öppna för tolkning. Svaret beror på hur en tolkar frågan.
– Ett exempel på det här är Yles fråga som lyder ”Ökar osäkerhetskänslan av att vi har så litet sluten vård?”. Den här frågan kan tolkas på väldigt många sätt. Det handlar om hur vi som stad kan erbjuda bästa möjliga och trygga vård för den sjuka, men beroende på hur en tolkar det här så kan ju kandidatens svar verka väldigt okänsligt eller naivt, säger Palmén.
Palmén ser det som problematiskt att kandidaten på grund av frågeställningen riskerar att beskrivas på ett missvisande sätt.
– En del av frågorna är sensationslystna. Det blir lätt att hitta rubriker och saker att skriva om, säger Palmén.
Palmén tycker att en del av frågorna som ställdes är irrelevanta för kommunalvalet. Hon förklarar att vissa frågor handlar om sådant som de facto inte beslutas i kommunfullmäktige.
En dåligt formulerad fråga kan också vara ett problem, menar Palmén. Hon lyfter också upp en annan fråga hon reagerat på.
– ”Ska det finnas en övre gräns för invandrarelever per klass?”. Det här är en dåligt formulerad fråga. Det är väldigt synd att ställa frågan just i den här formen eftersom det kan måla upp kandidaten som rasist, även om det inte är vad kandidaten tänkt från början. Det finns många dylika frågor som kan användas på ett sådant sätt att den visar upp kandidaten på ett falskt sätt, säger Palmén.
– Värdefrågor såsom ”Anser du att hem, religion och fosterland är en god grund för politiken?” är väldigt irrelevanta för kommunalpolitiker och medborgare. Valtester har också ett utbildande syfte och därför är det viktigt att frågorna är relevanta.
– Det är viktigt att ge en realistisk bild av de beslut som fattas på kommunal nivå så att människor ska ha ett hum om varför de röstar, säger hon.