– Finländares konsumtionsvanor är ur ett rent hållbarhetsperspektiv ohållbara, säger Maria Sandberg, doktorand vid Svenska Handelshögskolan.
Sandbergs doktorsavhandling behandlar reducering av konsumtionsnivåer i högkonsumerande samhällen.
– Finländare konsumerar idag nästan fyra gånger mer än det som anses ekologiskt hållbart. Det är typiskt att människor i västerländska kulturer som hör till högre inkomstgrupper konsumerar så att säga för mycket. Alla människor konsumerar inte på samma nivå, det är de välbärgade som konsumerar mest. Det finns ett väldigt stort behov av att ändra på våra konsumtionsvanor mot ett hållbarare håll, säger Sandberg.
Hur borde man då göra för att konsumtionsvanorna ska bli hållbarare? Sandberg konstaterar att det inte finns något enkelt svar. Om vi skulle ha ett svar på det skulle det ju inte finnas ett lika stort problem som vi har. Det forskas mycket kring hurudan förändring som borde ske.
Fram tills nu har man fokuserat mycket så kallad grön konsumtion. Det handlar om att man inte vill förändra själva mängden man konsumerar, utan ändra de rådande konsumtionsvanorna till mer gröna. Människor vill köra lika mycket bil, men byta det bensindrivna fordonet mot en elbil.
Det räcker inte konstaterar Sandberg.
– Jag tror att det helt enkelt krävs att man till exempel skulle köra bil ännu mindre och använda sig av kollektivtrafik istället. Vi behöver ändra på vanorna mer än vad vi hittills gjort. Det finns även ett behov av att minska på till exempel köttkonsumtionen.
Sandberg poängterar att forskning pekar på att vi verkligen behöver ändra på konsumtionsvanorna och den faktiska mängden vi konsumerar.
Det har spekulerats kring hur man skall kunna uppnå en hållbarare konsumtion.
– Man har länge fokuserat väldigt mycket på vad individen kan göra och vilka vanor man ska ändra som enskild person. Fokuset borde flyttas till en mer samhällelig nivå, säger Sandberg.
Det skulle behövas andra alternativ än det vi hittills fokuserat på för att individer ska ändra sina vanor. De åtgärder som tagits har inte lett till någon större förändring utan den största delen fortsätter konsumera som förut.
– Det är snarare fråga om vissa nischer av människor som har anammat värderingar för att konsumera hållbart. Det råder inte en allmän värdering om att konsumera hållbart. Det som anses normalt kring konsumtion är helt enkelt inte mot ett hållbart håll. Det skulle krävas politiska beslut som styr människors konsumtion, men det är alltid fråga om långsamma processer, konstaterar Sandberg.
Det är helt enkelt lätt att i teorin säga att människors konsumtionsvanor bör ändras, men i praktiken är det en mycket mer komplicerad process. Ett stort problem ligger ändå i det ekonomiska systemets struktur.
– Om det ekonomiska systemet cirkulerar kring en så stor vinst som möjligt så uppstår det problem om människor konsumerar mindre. Det finns till exempel under den rådande pandemin en oro för vad som kommer hända med ekonomin och företagen då människor konsumerar mindre, säger Sandberg.
Det här är en ständig konflikt som också hör ihop med hållbarhetsfrågor. Den traditionella synen är att man kan kombinera hållbarhet och ständig ekonomiskt tillväxt genom fokuset på den gröna konsumtionen.
Sandberg säger själv att hon snarare hör till den gruppen forskare som ställer sig mer kritiskt till frågan.
– Om vi vill minska på konsumtionen så leder det oundvikligen till att ekonomisk tillväxt inte fungerar. Vi behöver helt enkelt omstrukturera det ekonomiska systemet.
Efter den rådande coronasituationen kommer våra konsumtionsvanor antagligen att gå åt ett eller annat håll. Sandberg säger att efter finanskrisen 2008 återgick människor till sina gamla konsumtionsvanor.
– Det kan å andra sidan hända att människor anammar vanor att konsumera mindre och att vi lär oss något av den här situationen. Det här kan vara ett startskott för ändrade vanor.
Sandberg poängterar att det skulle vara viktigt att man tar till åtgärder innan man är mitt i en kris. Klimatförändringen kommer i något skede kräva att vi ändrar på våra konsumtionsvanor, men det krävs mindre radikala åtgärder som är socialt mer hållbara om vi agerar innan vi är mitt i en kris.