Cheerleader eller hejarklack? Finlands damlandslag tog VM guld, men faller fortfarande i skugga

I lördags tog Finlands damlandslag i cheerleading guld i världsmästerskapen för fjärde gången i rad. Laget har vunnit guld i varje VM sedan 2018. Lagen i cheerdans och mixed-laget i cheerleading tog varsin bronsmedalj i år och juniorlaget i cheerleading knep silver. Trots landslagets internationella framgångar är cheerleading en relativt okänd sport i Finland.

– Jag tror det har att göra med att cheerleading är en kvinnodominerad sport, säger cheerleadern Milla Marttila. Marttila började med cheerdans år 2011, tävlade i över sju år och har också sysslat med traditionell cheerleading i cirka ett år.

Suomen Cheerleadingliitto, förbundet för cheerleading i Finland, grundades redan år 1995. I dag har förbundet ungefär 12 000 medlemmar och innan coronapandemin hade de 15 000 medlemmar. Förbundet har 56 medlemsföreningar och har grupper för alla från 3-års ålder till vuxna.

Marttila tycker att sporten är stigmatiserad, då många anser att cheerleading inte är en sport. Hon tror att många ser på tävlingsinriktad cheerleading på samma sätt som på hejarklackar på ishockeymatcher.

– Som med många andra kvinnodominerade sporter finns det fördomar om att cheerleading inte är tillräckligt svårt eller en riktig sport, säger Marttila.

”Jag önskar att folk skulle förstå att cheerleading är en utmanande sport som förtjänar mer uppmärksamhet och respekt.”

Cheerleading är ändå en sportgren med stora risker. Skador är något som man måste vara beredd på och sporten räknas som bland de farligaste kvinnodominerade sporterna. Cheerleaders skadar inte sig oftare än andra, men det finns en större risk för allvarliga huvudskador speciellt då stunterna blir svårare och svårare med tiden.

– Man måste vara förberedd på att få en näve i ansiktet då man övar stunts, säger Marttila.

Marttilas syster höll aktivt på med cheerleading och skadade sig ofta under träningarna. Ändå menar hon att de som sysslar med sporten inte låter sig skrämmas av riskerna.
– Jag tror att jag skulle vara rädd för att skada mig om det var jag, men de som sysslat med cheerleading länge har accepterat att det är en del av sporten, säger Marttila.

Trots riskerna och de höga fysiska kraven är cheerleading inte ännu en sport som man kan leva på. De internationella tävlingarna saknar penningpriser och eftersom sporten inte uppmärksammas på nationellt plan kan cheerleaders inte tjäna pengar på åskådarintäkter. Enligt Marttila har till exempel landslagsmedlemmar bara fått gratis kläder.

– Cheerleading har definitivt potentialen att erbjuda karriärmöjligheter. Det krävs bara att folk intresserar sig för sporten så att man kan ordna fler tävlingar och föreställningar. Jag önskar att folk skulle förstå att cheerleading är en utmanande sport som förtjänar mer uppmärksamhet och respekt, säger Marttila.

Källor: Yle, SCL 

Senaste nytt

Tidningen 3/23

Kiasma har två nya queer-temade utställningar Hur cykelvänligt är Helsingfors? Kan man fira vappen utan alkohol? Vägarbeten i Helsingfors – störande eller nödvändiga? Havis Amanda tar en semester Studentteaterns nya produktion Energi – men till vilket pris? Måsar skapar kaos vid torgen ”Tatueringar är mitt sätt att uttrycka mig själv” Rädda maten!