Kommentar: Ja regeringen, en studerandes dygn är faktiskt bara 24 timmar långt – hur dålig koll har ni egentligen?
Inget bostadsstöd, och i stället får studerande nöja sig med ett mindre bostadstillägg. Det är en av regeringen Orpos sparåtgärder för att försöka få kontroll på den skenande statsskulden.
Lösningen på problemet är enkel. Det är bara att jobba mer. Frågan är om någon som studerar i rekommenderad takt, jobbar vid sidan av studierna och är aktiv i studielivet faktiskt kommer hinna jobba ännu mer? Och hur går det för dem som redan nu har svårt att hinna arbeta?
Redan i det här skedet vill jag påpeka att jag har förståelse för varför regeringen vidtar sådana här åtgärder. Finlands statsskuld är alldeles för hög och åtgärder krävs för att den inte ska skena i väg ytterligare. Sparande är nödvändigt. Det är sättet det görs på, som får mig att ifrågasätta om Orpo & Co har insyn i hur en studerandes liv ser ut.
Jag bor i en etta i Esbo med en rätt hygglig hyra. Övergången från bostadsstöd till -tillägg skulle innebära en minskad inkomst på 200 euro i månaden och det väcker en viss oro. För mig som har två jobb vid sidan av studierna, varav det ena är ganska välbetalt, känns nedskärningen inte speciellt oöverkomlig. I praktiken innebär det att jag behöver få in en till arbetsdag i månaden och några enstaka timmar. Fullt möjligt alltså.
Inte ska väl alla dyrbara timmar läggas på studieevenemang?
Faktum är att om man ska studera enligt regeringens önskade takt ska man få ihop 15 studiepoäng per period. Vid de flesta högskolorna är en period i medeltal sju veckor lång. Vid exempelvis Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och Aalto-universitetet motsvarar ett studiepoäng 27 timmar av arbete. Den sammanlagda mängden arbete för en period i rekommenderad takt blir alltså 405 timmar och under en månad blir arbetsmängden 231 timmar. Tidsmässigt är alltså studierna ett heltidsjobb och ska också betraktas som ett sådant.
För att må bra och orka behöver människan sova. Lägg till i ekvationen den rekommenderade åtta timmar långa nattsömnen och märk att det efteråt finns en tredjedel av månadens totala timmar kvar för annat än studier och sömn. Det innebär åtta timmar fritid per dag, inom vilka bland annat matlagning, transport, tvättning, träning, städning, umgänge och studieevenemang ska ingå.
Studietiden bjuder på mycket som jag varken lär mig eller upplever i föreläsningssalen eller på jobbet
Förståsigpåarna undrar förstås om det inte är tillräckligt med åtta timmar för att studerande ska hinna jobba och få vardagen att gå ihop ekonomiskt. Inte ska väl alla dyrbara timmar läggas på studieevenemang?
Visst, några skulle kanske hinna jobba mer. För mig är det lite tveksamt om jag skulle hinna med mera jobb utan att studieprestationerna skulle försämras. Men för många är det näst intill omöjligt. Inom många utbildningar, exempelvis de tekniska, krävs det betydligt fler timmar än det rekommenderade antalet för att klara av studierna. Det finns studielinjer där det går att komma undan med färre timmar arbete än den rekommenderade mängden, men som motargument vill jag slå ett slag för studielivet.
När de flesta ser tillbaka på studietiden kommer majoriteten bättre ihåg roliga evenemang, nya upplevelser och spännande människomöten än föreläsningar och deltidsjobb. Jag tror det samma gäller politiker. Studietiden bjuder på mycket som jag varken lär mig eller upplever i föreläsningssalen eller på jobbet. Så till skillnad från förståsigpåarna tycker jag att dyrbara timmar ska kunna läggas på studieevenemang och de viktiga erfarenheterna man kan få.
Regeringen förväntar sig alltså att studerande jobbar enligt den rekommenderade studietakten för att bli färdiga och komma ut i arbetslivet för att bidra med skattepengar till staten. På grund av sparåtgärder kommer de som redan jobbar tvingas jobba ännu mer och resten blir tvungna att skaffa ett jobb. Jag vet att studielån finns, men av ren princip ifrågasätter jag om studerande ska behöva skuldsätta sig för att bli färdiga i tid och vara regeringen till lags.
Jag är säker på att det finns en vilja och en hög motivation bland många studerande att jobba mer, vilket de kommer behöva göra i framtiden. Extra inkomster är alltid välkomna och ibland ett måste. Arbetserfarenhet är viktigt för att ta sig in på arbetsmarknaden och med lite tur är arbetet dessutom roligt och givande. Problemet är att tiden inte räcker till om studierna ska bli klara inom utsatt tid.
Motivation att arbeta går att skapa. Att lägga till fler timmar på dygnet är omöjligt. Vårt dygn består bara av 24 timmar, trots att vi är studerande.