Mönster i medierapporteringen stärker stereotyper

Mannen som vansinneskörde längs Norra Esplanaden i Helsingfors på valborgsmässoafton är misstänkt för en rad allvarliga brott. I medier beskrivs händelsen som en olycka. Det här skiljer sig från nyhetsrapporteringen i tidigare situationer där medierna genast spekulerat kring gärningsmannens eventuella religiösa eller politiska motiv.

Under valborgsmässoafton, cirka en timme efter att statyn Havis Amanda prytts med studentmössa, kör en man längs Norra Esplanaden i Helsingfors i mycket hög hastighet. Mannen har upptäckts av polisen redan vid Norra Kajen där de signalerat åt honom att stanna. Trots detta fortsätter mannen färden med sikte mot centrum. I en video som publicerades på sociala medier kort efter händelsen ser man hur fotgängare blixtsnabbt väjer för bilen. Resan får ett abrupt slut när han krockar med en annan bil strax utanför ett kafé. Två fotgängare skadas. När polisen griper mannen gör han motstånd. Han försöker slita sig från deras grepp och ropar åt dem att släppa honom ’’Jumalan nimessä’’ – i Guds namn.

Mannen är misstänkt för bland annat grovt äventyrande av trafiksäkerheten och grovt vållande av personskada. Ändå betonar många nyhetsmedier att mannen inte haft religiösa eller politiska motiv. Ett flertal artiklar skriver att mannen är en högt uppsatt tjänsteman och att han är politiskt aktiv. En del lyfter fram att hans agerande kan bero på svår psykisk ohälsa. Har det här ett samband med att han är en vit finländsk man?

Enligt Camilla Haavisto, universitetslektor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors, lägger folk lätt skulden på individen när det handlar om en infödd finländare som begår dessa typer av brott, till skillnad från när den misstänkte har utländsk bakgrund. Då är risken större att folk tänker att det är typiskt för den sociala gruppen som personen representerar.

Camilla Haavisto
”De ord som används kan verka ganska obetydliga, men spelar ändå en stor roll för hur man tolkar det som hänt”, säger Haavisto. Bild: Mikael Westerlund

Haavisto säger att de begrepp som används i media för att beskriva en händelse har stor betydelse för hur informationen tas emot av publiken.

̶  De ord som används kan verka ganska obetydliga, men spelar ändå en stor roll för hur man tolkar det som hänt. Antingen bekräftar de eller omkullkastar tankar och stereotyper som mediekonsumenten redan har, säger Haavisto.

Enligt Klas Backholm, lektor i medier och kommunikation vid Åbo Akademi, tenderar medier att ofta beskriva händelsen på liknande sätt, särskilt i det första skedet av krisen när mycket ännu är oklart. Orsaken till det här är att polisen till en början ofta ger begränsad information om det som hänt.

̶  Samtidigt som en redaktion vill vara först med en nyhet vill ingen ta det första steget. Man vill inte behöva ta konsekvenserna av att man gett en felaktig bild av händelsen, säger Backholm.

Klas Backholm närbild
”Samtidigt som en redaktion vill vara först med en nyhet vill ingen ta det första steget. Man vill inte behöva ta konsekvenserna av att man gett en felaktig bild av händelsen”, säger Backholm. Bild: privat.

Backholm menar att få vill tro att en till synes ’’vanlig’’ och skötsam finländsk medborgare skulle vara benägen att begå ett sådant brott med avsikt att skada andra. Enligt honom är det normalt att många vid liknande händelser drar slutsatsen att gärningsmannen hör till en extremistisk grupp  ̶  speciellt om personen hör till en etnisk minoritet.

 ̶  Det är tragiskt men vi ser detta mönster i fall efter fall, säger Backholm.

Smocka har inte lyckats nå polisen för en kommentar.

Senaste nytt

Fanat-ish – podden om fankultur

Tidningen Smocka 3/2022