Vadå halvtidsöverläggning, och varför ska jag bry mig om rambudgeten?

I sju dagar har nu regeringen förhandlat om rambudgeten i sina så kallade halvtidsförhandlingar. Men varför spelar det någon roll, och varför ska vi unga bry oss?

Regeringens förhandlingar om rambudgeten för åren 2022-25 inleddes förra veckans onsdag och fortgår ännu. Under förhandlingarna är det tänkt att fastställa rambudgeten, men än har regeringen inte funnit en tydlig mittlinje. I själva verket ser förhandlingarna så pass svåra ut att det i många stora medier redan skrivs om den nuvarande regeringens eventuella fall. Men varför är det här en så stor nyhet egentligen?

 – Jag tror inte att regeringen kommer splittras, ingen vinner på det, i synnerhet nu kring kommunalvalstider, säger Stefan Sjöblom, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet.

Att förhandlingarna dragit ut med flera dagar är ändå besynnerligt. Professor Sjöblom påminner oss om att vi har anledning till att minst sagt vara uppmärksamma.

– Här finns ingredienserna för en verklig regeringskris. Det är svårt att säga när vi kan förvänta oss några beslut av regeringen.

Stefan Sjöblom är professor i statsvetenskap. Bild: Privat.

Sjöblom förklarar att en orsak till tvisten delvis kan vara den pågående pandemin. Finland har mycket skulder redan från förra året, det faktumet är avgörande för besluten regeringen fattar om de kommande åren. De partipolitiska agendorna påverkar också i det här beslutsfattandet. Kommunalvalen spelar en roll då partierna vill visa sig kapabla och attraktiva för röstare. Det parti som gynnar sig mest utav de utdragna förhandlingarna är enligt Sjöblom Sannfinländarna.

Nyckelfrågorna i förhandligarna är skuld, sysselsättningsplanen och torv. 

Varför ska studeranden bry sig om regeringens ramförhandlingar då, professor Sjöblom?

– Att ha en rambudget, överlag, är viktigt så att de ekonomiska riktlinjerna är tydliga, annars kunde regeringen bruka miljarder hit och dit. Alla ekonomiska beslut påverkar unga och studerande eftersom de institutioner som de studerar i är beroende av statlig finansiering. Budgeten kan också inverka på praktikplatser och på den arbetsmarknad som väntar nyexaminerade. 

FSF, Finlands studentkårers förbunds ordförande Annika Nevanpää hoppas på mer långsiktiga beslut som resultat av förhandlingarna.

FSF ordförande Annika Nevanpää. Bild: FSF, 2021

– Det har talats mycket om hur coronapandemin påverkat vår ekonomi och att återuppliva ekonomin efter effekterna pandemin har haft. Vi önskar ändå att regeringen också skulle fokusera på annat än det mest akuta. Studenter har lidit av andra sorters problem och svårigheter redan före pandemin, de här problemen får inte glömmas, säger Nevanpää.

Nevanpää önskar att regeringen skulle ta i beaktande studenters mående i ramförhandlingarna. I år kommer FSF att efterlysa 100 miljoner euro mer till grundfinansieringen för att bland annat stödja undervisningspersonalen på högskolorna.

– Då utbildare har möjlighet att fokusera på lärande istället för förvaltning får också studenterna mer hjälp. De ungas mentala hälsa är i kristillstånd. Många studenter lever under fattigdomsgränsen. Nu är det dags att satsa på långvariga lösningar för att förbättra studerandes levnadsstandard.

Senaste nytt

Opinion

Podd

Fråga farmor podcast