– Det är jättemånga som funderar på att de vill donera, men inte vet när eller hur. Då hjälper det att någon tar sig an det lilla ansvaret och ordnar en Blodgrupp, säger Fanny Ollus.
Ollus donerade blod för första gången i januari tillsammans med två vänner från Spektrums Blodgrupp. En av vännerna var gruppens ansvarsperson Eva Ahlgren. Ahlgren hade själv inte donerat blod före det och tycker det var lättare att donera efter hon blivit Blodgruppens kontaktperson.
– Man måste ändå inte donera bara för att man är ansvarsperson, säger Ahlgren.
En Blodgrupp är något som vem som helst kan grunda. Ett företag, en förening eller en vängrupp kan anmäla sig som Blodgrupp till Blodtjänsten. Om gruppen samlar in tillräckligt många donationer läggs de på Blodtjänstens lista över prisbelönta Blodgrupper och får ett diplom i posten. Alla Blodgrupper får information och affischer med info om blodgivning digitalt och per post.
– Jag ringde bara dit och sa att vi var tre som ville donera samtidigt och så fixade de att vi fick komma. Man kan inte för tillfället gå med en stor grupp men det är nog skönare att inte gå ensam, säger Ahlgren.
De flesta kan donera blod, men endast fem procent av befolkningen gör det. Om du är frisk, mellan 18 och 70 år gammal och väger mellan 50 och 200 kilogram kan du donera blod. Vid blodgivningen måste man ha med sig ett bildförsett identitetsbevis och man måste ha en finsk personbeteckning. Man måste också vara fast bosatt inom Norden, EU, EFTA eller Storbritannien.
– Man behövde inte veta något, man bara kom dit. Sjukskötaren berättade precis vad man skulle göra, säger Ollus.
På Blodtjänstens sidor finns en lista över hälsotillstånd och ifall de hindrar blodgivning eller inte, de flesta läkemedel och hälsotillstånd hindrar inte blodgivning. Vissa tillstånd gör att man tillfälligt inte får donera blod, till exempel om man nyligen bytt sexuell partner, tatuerat sig eller rest utomlands.
– Jag hade en vän som gärna ville donera, men hade för lågt hemoglobin. Om man går med några vänner så kan man sitta och prata under tiden även om man själv inte får donera, säger Ahlgren.
Själva blodgivningen tar 5–10 minuter och efteråt rekommenderas det att man sitter i lokalens kafeteria och äter och dricker en bit för att återhämta sig. Lokalerna serverar kaffe och mellanmål avgiftsfritt för alla blodgivare.
– Vi satt där och åt i en timme! De tar riktigt bra hand om en. Och så får man ju halarmärken också, säger Ollus.
Blodtjänsten har öppet alla vardagar. Eftersom de inte har öppet under de flesta helgerna behövs särskilt mycket blod efter helger.
Vill du donera blod? Gör så här:
- Gör Blodtjänstens digitala lämplighetstest och hitta en lämplig blodgivingslokal.
- Boka tid till blodgivning på webben eller per telefon.
- Fyll i hälsodeklarationen, du kan fylla i den en dag innan din inbokade tid.
- Då du kommer till blodgivningsplatsen: anmäl dig vid mottagningsdisken.
- Gå med din sjukskötare. Om du är förstagångsgivare registreras dina uppgifter i blodgivningsregistret. Skötaren går igenom din hälsodeklaration med dig och mäter ditt hemoglobin. Om nivån är tillräckligt hög kan du fortsätta med att ge blod.
- Sitt lugnt under blodgivningen. Påsen borde fyllas på 5–10 minuter. Om du börjar må illa hjälper din sjukskötare dig. Du kan också avbryta blodgivningen när som helst.
- När du är klar: sitt en stund i kafeterian och njut av kaffe och mellanmål!
Blodsituationen nu enligt Blodtjänstens barometer:
Källa: Blodtjänst
