Projektet Stolpensteine startades av den tyska konstnären Gunter Demnig 1992. Tanken var att minnas förintelsens offer på ett mer personligt sätt. Han började placera betongstenar med mässingsyta inristade med individuella förintelseoffers namn och födelsedatum utanför deras sista bostad.
Tanken var att dessa stenar skulle ge tillbaka offren sin identitet efter att de hade reducerats till siffror i de nazistiska koncentrationslägren. Han ville också att snubbelstenarna ska utgöra ett mer vardagligt sätt att minnas de minoriteter och politiska motståndare som utsattes för nazityskland. I november 2015 fanns det 54 000 stenar på över 1600 olika platser runtom Europa, vilket gör dem till det kollektivt största minnesmärket i världen.
– Jag fick idén från en artikel i Helsingin Uutiset, säger Mika Ebeling. Det handlade om ett förintelseoffer som varit på ett koncentrationsläger. I artikeln nämndes de här snubbelstenarna flera gånger och där stod faktiskt att nu behövs bara en stadsfullmäktige att ta upp det här i Helsingfors. Jag kände mig träffad.
Ebeling gillade tanken om snubbelstenarna just för att de kommer in i människors vardag.
– Det är stor skillnad mellan att besöka särskilda minnesmonument och att stöta på en snubbelsten på gatan och inse att förintelsens offer faktiskt bodde bland oss. Det kommer in i vårt vardagsliv. På så sätt kan de minnas varje dag, inte bara på utmärkta minnesdagar.
Ebeling har inte någon personlig koppling till förintelsens offer, men ämnet väcker starka känslor hos honom och han har diskuterat saken med före detta kollegan Ben Zyskowicz (Saml.). Han har inte heller kontaktat någon judisk grupp, till exempel Helsingfors Judiska församling, angående frågan.
– Jag tycker det är viktigt att det här projektet förverkligas av grupper eller instanser som inte nödvändigtvis är judiska. Det var inte judar som skickade iväg någon till nazityskland. Det var ju vi. Det får inte glömmas.
Ebelings motion bordlades på onsdag kväll i stadsfullmäktige. En trend som fortsatt sedan han väckte motionen.
– Motionen bordlades på hösten på grund av att Guggenheim diskussionen tog så mycket av vår tid. Under årets första stadsfullmäktigemöte råkade vi ut för tekniska problem och de motioner som krävde diskussion bordlades. Vi hade också liknande problem på onsdagen.
Trots motgångarna är Ebeling positivt inställd.
– Snubbelstenarna kommer att förverkligas i Helsingfors när jag hittar en instans som kan ordna en medborgarinsamling. Staden kommer nog också att vara med på något sätt. Jag har redan tankar om vem jag skulle kunna kontakta, men det är viktigt att först visa att projektet har stadsfullmäktiges stöd.